Ljuvliga jullov!

Idag har jag smygstartat på jobbet och därmed är jullovet officiellt slut. Det har verkligen varit ett bra jullov på många sätt, även om situationen med att ha barnen varannan vecka är relativt ny. Det var i alla fall första julen med varannanveckasvals.

Av olika anledningar föll det sig så att dagen då barnen skulle till sin pappa var på själva julafton. Inte alls optimalt. Men min underbara mamma kom till undsättning. Hon ordnade ett jättefint julfirande dagen före julafton istället. Jag behövde bara packa ihop barnens saker och julklappar och åka över till mamma, där komplett julstämning rådde. 

Egentligen passade det väldigt bra och var alls ingen uppoffring. Min morfar vill fira julafton med mormor (på hemmet där hon bor) och sedan med sin granne (som annars sitter ensam). Min yngsta bror har en spansk flickvän och hennes tjocka släkt skulle ha stort kalas på julafton så det blev väldigt lyckat att vi alla sågs den 23:e istället.

Morfar köpte jättefina Hestravantar i skinn till mig i julklapp! Tänk, va, nittiofem år och både klurar ut och går och handlar julklappar till sina barnbarn. Det är få förunnat att ha en sån morfar!

Veckan efter jul ägnades åt att fixa lite i huset, hämta en kökssoffa som jag köpt på loppis, gå på 40-årskalas och fika lite mer hos mamma. Nyårsafton firades på bästa sätt och med barnen åter i huset följde fler jullovsaktiviteter som skridskoåkning, hälsa på vänner och besök på bio och museum.

Ja, vad mer kan man begära av ett jullov?!

Nyårsafton i bilder

1 + 1 = 6 !!

Så avslutas år 2014 och jag är väldigt glad att år 2015 ska fortsätta på samma sätt.

Jag och sönerna firade nyår hemma hos mig i mitt lilla hus i år. Bara huset i sig är en lycka, men det kan jag berätta om en annan gång. Vi hade gäster, och inte vilka gäster som helst: Min stora kärlek och hans två döttrar!

Här bjuder jag på en bildkavalkad från en kväll som utifrån sett liknar vilken barndominerad kalaskväll som helst men på insidan är det många bitar som faller på plats.

Förrätten bestod av ostron till de vuxna och gratinerade pilgrimsmusslor och krutonger till barnen.

Champagne dracks genomgående. Eftersom småbarnsföräldrar knappt lyckas avsluta en flaska på en hel kväll...

Maten lagades på min lilla bänkspis/-ugn. Man kan inte använda båda plattorna och ugnen samtidigt för då går proppen. Men med bra planering går det utmärkt ändå!

Nyårsdukning, Melker dekorerade :-)

Äldst och störst och minst och yngst

Två jämnåriga busfrön, här är det livat!

Föremålet för min kärlek, fångad i en så vardaglig syssla som att byta stearinljus..

Det lades tre meter långt pussel...

...och byggdes koja i gästrummet

Trädgården tömdes på snö...

...till ett ambitiöst igloo-projekt!

Jag hade nyårsblåsa från H&M...

...och Swedish hasbeens på fötterna.

Vad jag ser fram emot 2015!!!

En stunds stillhet

Ikväll är jag själv i mitt lilla hus och jag passar på att reflektera lite över året som gått och fundera över året som kommer. Det är väldigt sällan jag sitter ner och tar det lugnt. När det händer beror det oftast på att jag skulle svimma av utmattning annars. Typ. Kanske inte riktigt så illa men det ska väldigt mycket till innan jag tillåter mig själv att pausa. Jag är bra på att uppmuntra andra till pauser och vila men jag lever inte som jag lär på den punkten.

Men det ska bli ändring på det nu! 2015 är året då jag ska börja sätta mig själv i första rummet lite mer. Det blir en utmaning värd namnet. Jag kommer att glömma mig många gånger men jag känner mig ändå trygg för jag har bra hjälp i min närhet.

Det är glädjande...

...att det verkar som att det hår jag tappat senast åren, till följd av stress och livets påfrestningar, växer ut igen. Dessa testar (jag har den längden jämnt utspridd över hela huvudknoppen) gissar jag ersätter det hår jag tappade för ca ett sedan i samband med att pappa gick bort.

Sedan jag fick första barnet för snart sju år sedan har jag tappat ca 75% av mitt hår. Men virveln i pannan verkar inte misströsta!

T G I F på er allihop!

Bomärke

Det har blivit dags att inte ta ner skylten utan att sätta upp den! Brevbäraren i vårt område verkar ta lätt på sitt arbete och överlåter en del av postsorteringen till mig. I min brevlåda får jag ofta grannarnas post, både de närmaste och de lite längre bort.

Jag har införskaffat ett "A" till min brevlåda, eftersom närmaste grannen och jag har samma gatunummer, med den enda skillnaden att jag bor på A. (Vi har ganska olika efternamn, så det borde ändå vara en signal till brevbäraren, kan vän av ordning tycka). När jag ändå är i skyltartagen tänkte jag byta ut klisterremsan med efternamn till något mer riktigt. Jag har hittat en fiffig hemsida på nätet, www.skyltmax.se där man kan designa sin egen skylt. De har en massa olika varianter på utseende och material och användningsområde. Man kan till och med göra sin beställning direkt i sin tunn-telefon. Väldigt smidigt! Billigt är det också.

Imorgon ska jag beställa en namnskylt. Jag återkommer när jag har resultatet!

Vinden har vänt!

Sommaren 2014 går till historien som den varmaste, finaste, längsta, badbaraste och somrigaste i mitt mannaminne. (Idag avstår jag från att klimatskrocka om hur extremväder kommer att bli vardag i framtiden) Den kommer också att gå till historien, min, som sommaren då det vände.

De senaste sju åren har varit de tuffaste i mitt liv. Visst har jag haft motiga perioder innan, som till exempel när jag var arbetslös nästan ett år eller när första pojkvännen gjorde slut (första gången...), men för drygt sju år sedan levde jag ett ganska bekymmerslöst liv med jobb, pojkvän, resor och en trea på söder. Sen blev jag gravid. Roligt och planerat, absolut! Men att kräkas närsomhelst på dygnet i fyrtio veckor var startskottet på en period i mitt liv som, när jag berättar för någon om den, möts av reaktionen "Hur har du ens klarat av att stå på benen?!"

Svaret på den frågan är "Vad hade jag för alternativ?"

Här kommer några glimtar från sommaren då det vände.
Tror jag. Hoppas jag!
 

Frukostbrorsor
 

Loppisfynd
 

Strandpromenad
 

Kort stopp hemma
 

Jag och mamma

 

Fruntimmersvecka!!

Min mormor Zara (hennes egen stavning, hon är döpt till Sara. Hon införde "z" långt innan det blev poppis bland allmänheten) har alltid firats med tårta i fruntimmersveckan. Den traditionen plockade min mamma, och numera min man, upp eftersom jag är namne med ett annat fruntimmer: Christina.

I morse på dagen D blev jag uppvaktad med frukost på säng och fina presenter. DET hade jag faktiskt inte väntat mig! Barnen hade ritat fina teckningar 

och i paketet dolde sig en jättefin bok som jag verkligen ville ha. Fast jag visste det knappt själv :-)

Vid tretiden var det så dags för kafferep. Gäster var min morbror, hans fru och hennes äldsta son med flickvän. Med småkakor från Bagarns i Hemse, tårta från Espegards konditori, svärmors jordgubbssaft och hembakt kladdkaka var det inte synd om någon runt bordet.

Frukttårta är min favorit. Jag är inget marsipanfan riktigt.

Att arrangera rosor och lavendel är ett kärt besvär.