Förbisprungen?

Tillbaka från ett datorfritt sommarlov passar det bra att fundera lite över att regeringen den 3:e september fattade beslutet att tillåta den nya motorvägen "Förbifart Stockholm".

Det vanligaste argumentet (om man frågar folk på stan) för Förbifarten är att "Stockholm är den enda huvudstaden i världen som inte har någon ringled. Ska man från Uppsala till Nyköping måste man köra in i Stockholm istället för runt".

Jag har alltid undrat vilken väg dessa personer brukar köra. För mig är nämligen Essingeleden en alldeles idealisk ringled. Vill jag in i stan och brottas, då kan jag ju välja Klarastrandsleden. Då kommer jag både innanför tullarna och får stanna vid ett antal rödljus. Betraktar man Eugeniatunneln som "genom stan" bör man nog plugga på lite på Stockholms geografi.

Att Eugeniatunneln och Essingeleden däremot är igenkorkade stora delar av dygnet är en helt annan sak. Det FINNS fortfarande led runt stan.

I samband med beslutet häromdagen intervjuades en behjärtansvärd man av folket, i sin bil, vad han tyckte. Han tyckte det var bra, såklart. Eftersom han bodde i Kungsängen och arbetade i Södertälje. Det var här jag kände att behjärtansvärd mer övergick till...korkad. Om man bor i Kungsängen, varför tar man jobb i Södertälje? Eller, om man jobbar i Södertälje, varför flyttar man till Kungsängen? Och har mage att gnälla om restiden! (Dessutom är motorvägen färdig om tio år, tidigast. Då har den korkade mannen kanske ändå bytt jobb.)

Själv bor jag, glad och lycklig, i en trång trea mitt på Södermalm, med 5 min till pendeltåget som tar mig till jobbet på 12 minuter. Min sambo har 10 min promenadväg till jobbet. Vi har valt bort radhus med trädgårdsplätt i förorten för att vi inte vill ha lång resväg till jobbet. Men vi gnäller inte över att vi saknar trädgårdsplätten. Inte gnäller vi över att vår son kommer att leva kortare än lantisungar, eftersom hans lungor utsätts för partiklarna från Hornsgatan, heller. Det beror på att vi har VALT det.

Om man har valt att bo i Kungsängen och jobba i Södertälje har man dessutom möjligheten att kliva på pendeltåget och åka hela vägen. Kollektivt. Miljövänligt.

Själv är jag anhängare av Citybanan. Givetvis. När min familj en vacker dag bestämmer sig för att flytta till hus vill vi slå oss ner mitt i Sörmland. Drömmen vore att kunna ta tåget därifrån på säg 40 minuter till Stockholm City. Och det ska ju Citybanan göra möjligt. I framtiden. Kanske.