torsdag 18 mars 2010

Klimatvegetarian

... fast det är egentligen fel ord. Äta klimatsmart är egentligen bättre. Men jag började säga klimatvegetarian för ett tag sedan, för att just betona hur klimatpåverkande det är att äta kött. Att äta klimatsmart och tillsatsfritt har varit en ambition i flera år, men det senaste halvåret har veckoplanering av maten gjort det lättare att verkligen efterleva ambitionen.

På vardagarna försöker vi att ha följande "indelning" (dock inte i samma ordning):
- 1 fiskrätt (absolut inte halvfabrikat som fiskpinnar!)
- 1 vegetarisk rätt
- 1 soppa (som i princip alltid är vegetarisk) med pannkaka/ostkaka/varma mackor
- 1 paj, pastagratäng eller liknande som är vegetarisk eller innehåller ett minimum av kött, tex strimlad skinka
- 1 kötträtt. Oftast i färsform, vilket innebär att "hela" djurkroppen kan nyttjas. Sällan kyckling och nästan aldrig gris.

Behöver jag tillägga att vi strävar efter att alltid ta ett KRAV-märkt alternativ om det finns? Och att så här års (vinterhalvåret) består grönsakerna huvudsakligen av rotfrukter och frysta grönsaker.

På helgerna vill vi gärna ta ut matlagningssvängarna lite och då blir det nya, spännande recept som styr vad vi äter.

Naturskyddsföreningen har en bra lista på hur man halverar sin klimatpåverkan från maten:
1) Gör varannan lunch och middag vegetarisk
2) Släng inte mat
3) Ät ekologiskt
4) Ät efter säsong och grövre grönsaker
Jag tycker att vi lyckas hyfsat, faktiskt. Naturskyddsföreningen har också en bra broschyr som man kan skriva ut och lägga lite diskret i fikarummet på jobbet.

För min del handlar det alltså inte om att helt sluta äta kött (tyvärr, det finns för mkt god husmanskost för att kunna avstå helt), men att noggrant välja vilket kött som inhandlas och hur ofta det sker. Eftersom gris och kyckling äter samma mat som vi människor känns det extra onödigt att äta kött från de djurslagen. (Jag skulle dock ha otroligt svårt att leva utan ägg). När det kommer till kor och får har de ju förmågan att omvandla gräs till kött och mjölk, vilket vi människor inte har. Därför är det OK att äta nöt- och lammkött tycker jag. MEN det ska vara från djur som har betat en stor del av sitt liv. Alltså KRAV-märkt eller naturbeteskött. En gödtjur som bara har levt på spannmål och knappt sett dagens ljus är precis lika illa som en gris. Ett annat syfte med just betandet är att hålla landskapet öppet och främa biologisk mångfald i naturen. Därför måste vi ha lite kor och får som går och betar och vars kött och mjölk vi får ta tillvara.

Det finns en hemsida som heter Mat och Klimat som innehåller klimatsmarta mat-tips och recept. Men här får man se upp lite, för hemsidan är ett samarbete mellan Svenskt Sigill och LRF, dvs tunga representanter för svenska lantbrukare. Det är inget fel med det, jag älskar svenska bönder och deras livsmedelsframställning. Det är bara det att dessa organisationer kan inte riktigt uppmana folk att sluta äta kött eller peka ut ekologisk produktion som bättre än annan, för det skulle gå stick i stäv med deras ambition att gynna svenskt lantbruk som helhet. Där både bekämpningsmedel, konstgödsel och instängda djur utgör en stor del. Naturskyddsföreningen har alltså något mer objektiva tips för klimatsmart mat.

tisdag 2 mars 2010

Järna mejeri

Knirk knark. Jag smyger igång lite försiktigt efter det långa höstuppehållet. En höst med dagisinskolning och tillhörande sjukor, storrenovering av ny lägenhet samt ett graviditetsillamående utan dess like. Därför prioriterades bloggandet ner.

MEN nu går graviditeten mot sitt slut och kanske kommer den stundande mammaledigheten ge lite mer utrymme för sådant som bloggande. (Ni som redan har två barn skrattar väl åt mig som tror att jag ska få tid över...)

I alla fall.

Hos svärföräldrarna i Nyköping finns en ICA-butik i bostadsområdet Stenkulla. En ICA som mycket föredömligt har en hel del lokalproducerade livsmedel i sitt utbud. Efter helgens visit hos svärföräldrarna stannade vi till vid ICA-butiken och köpte 2 liter mjölk, 1 liter fil och en ost. Allt från Järna Mejeri.

Det är en helt annan smak på dessa produkter än "vanlig" mjölk och fil. "Vanlig" i det här fallet betyder ju att den är både pastöriserad, separerad och homogeniserad. Separationen bestämmer fetthalten på mjölken. Mindre fett = mindre god. Homogeniseringen ser till att det fett som är kvar slås sönder till mindre fettpartiklar för att de ska flyta fritt i mjölken och inte lägga sig på ytan. Homogeniseringen ger en ganska stor smakförändring till "vanlig" mjölk. Jämfört med icke homogeniserad mjölk smakar den nästan beskt.

Järna-mjölken är pastöriserad, men inte mer än så. Den är alltså söt och god och med varierande fetthalt. Man kan skaka förpackningen lite innan man häller upp mjölken så blandar sig ytgrädden med resten. Järna-mjölken är givetvis KRAV-märkt. Och biodynamiskt "odlad".

Järna Mejeris produkter säljs i butiker i trakten av Järna/Gnesta/Vagnhärad. Men för oss som bor i Stockholm finns de hos Gryningen på Folkungagatan 68 på Södermalm. Lite längre ut från centrum är det Källan på Tunnlandsvägen 58 i Bromma som är alternativet.