Klockan är...

...8:35, vilket inte får anses så blodigt på en söndagsmorgon. Men jag har redan varit uppe tre timmar, vilket kanske inte är drömläget.

Vi är på landet (ja, något väldigt stockholmskt är ju att åka till "landstället". Inte stugan eller fritidshuset, utan "landet". Utanför tullarna alltså. Just där var jag superironisk, det innan var på riktigt). Trots mörkläggningsgardiner vaknade äldste sonen, nu fyra år, 5:35, och var för exalterad för att somna om. Tio minuter senare var resten av familjen vaken. Maken får sovmorgon idag, mormor och morfar också. Därför började vi med lite film och lek på övervåningen för att sedan stänga in oss i köket och äta frukost.

Nu börjar orken tryta på de små (och mig kanske) som givetvis inte var pigga på riktigt så där tidigt.

Snart är det dags att gå ut och murvla på tomten innan vi styr kosan mot "stan" igen. Söndag=husvisningsdag.