En midsommarnattsdröm

Jag hade laddat i månader, ända sedan inbjudan landade. Midsommar i Dalarna med goda vänner och deras barn. Åtta (plus två) vuxna och elva barn mellan 6 och 1 år.

Våren och försommaren har varit lång och kall och förhoppningen om en regnfri midsommar var inte stor. Men prognosen såg lovande ut och vädret blev ännu bättre. Sol och drygt tjugo grader. Nedpackade tröjor och regnkläder fick snällt ligga kvar i väskan. Det här var shortsen och sommarklänningarnas midsommar!!!

Tidigt på fredagens morgon fyllde vi familjebilen till bristningsgränsen med varma kläder, regnkläder, badkläder, solkläder, finkläder, myggmedel, solkräm, mat, täcken, kuddar, handdukar, flytvästar, alkoholhaltiga drycker och lite barn och vuxna. Vägen ut ur stan låg helt öde! Barnen slumrade lite och var medgörliga så vi kunde åka på ända till Hedemora. Där blev det stopp för lite mellis och inköp av grädde och jordgubbar (till midsommarmässigt överpris). Vi kom fram till Tomnäs utanför Borlänge i god tid till sillunchen i solen.

Därefter följde kransbindning, kaffe och tårta, fotbollsspelande, filmvisning i ladan och lättare middag, innan vi fiolledsagade promenerade till festplatsen och midsommarstången. Där var det obligatorisk ponnyridning, fiskdamm, lotter, varmkorv och förstås midsommarstång med dans. Fortfarande var det bara axlar och kortärmat som gällde, trots att klockan närmade sig sju på kvällen. Solen stod högt.

Tillbaka på gården blev det barndisco i väntan på grillen. Alla gäster är liksom jag mer eller mindre vegetarianer, miljömuppar och matnördar. Det blev alltså ingen köttfrossa utan grillen späckades med grönsaker, halloumi och några noggrannt utvalda korvar från Stockholms korvhantverk. Till det serverades olika röror, ugnsrostad färskpotatis och sallad.

När klockan var 22 satt vi fortfarande ute, myggfritt, med sista kvällssolen i ögonen och frös INTE. Helt magiskt!

Dödströtta barn lades i sängar och sedan åts efterrätt (kladdkaka, grädde och jordgubbar) och dracks kaffe stearinljusens sken i köket.

Nu är jag ju stadgad sedan länge, men för att komplettera denna helt perfekta midsommar plockade jag ändå sju sorters blommor: Midsommarblomster, daggkåpa, smörblomma, grässtjärnblomma, blåklocka, käringtand och förgätmigej.

Väl i säng summerade jag en perfekt dag i otroligt vacker miljö med bästa sällskapet, godaste maten och skönaste vädret. Denna midsommar kommer jag att minnas resten av mitt liv!

Lilla snigel...

...akta dig, annars tar jag dig!

Yngste sonen har precis börjat kalla vinbergssnäckan (Helix pomatia, för den vetgirige) för "nigel". I över ett års tid har han kallat den för "attadej", lite vilseledd av begreppen i barnvisan.

På landet i helgen regnade det friskt. En hel armé av attadej passade då på att komma fram från buskar och skuggiga platser och erövra gräsmattan för en stund.

Den här snigeln aktade sig ej, för den lyckades jag ta. Med kameran.

Candle light breakfast

Juni har hittills varit tämligen sval och tidvis regnig (en klassisk juni kan tyckas). Igår och idag kulminerade det i riktigt gråtungt väder. Det roliga med gårdagen var att det var mörkare på dagen än på kvällen. Fram emot åtta på kvällen skingrades molnen och världens ljuvligaste kvällssol bröt fram. När klockan var 22:30 var det soligare och ljusare än det varit på hela dagen. Det får man ändå vara tacksam för eftersom det är just de ljusa försommarkvällarna som är så hjärteknipande ljuvliga så här års.

Men, i morse var det dags igen att vakna upp till regnstänk på rutan. Väder som kräver mysbelys redan till frukost.

Att äta ur frysen

Hela förra sommaren, hösten och vintern har de legat där och stirrat på mig. Varje gång jag öppnat högra frysdörren och rotat i översta lådan efter några nyttiga frysta bär har jag sett deras först uppfordrande och sedan uppgivna uttryck. Påsarna med fryst rabarber från säsong 2011.

Tanken med att frysa in rabarber är givetvis att kunna njuta av dem hela året. Men på något mystiskt vis blir de kvar i frysen och "sparas". Rätt vad det är, är det vår igen och pinfärska rabarber står som spön i backen. Då är det så dags att börja panikäta ur frysen för att ge plats åt en ny skörd. Det blir inte riktigt samma tjusning när årets "första" rabarberpaj egentligen är den femte på en månad.

Härom helgen gjorde jag i alla fall rabarbersmulpaj à la Leila Lindholm med hemgjord vaniljsås (mer om den imorgon).

250 g kallt smör tärnas i småbitar. Det nyps ihop med 1,5 dl råsocker, 1,5 dl kokosflingor och 2,5 dl vetemjöl till en smulig deg. 1,5 dl havregryn blandas försiktigt i. Halvtinade rabarberbitar läggs i en form, på med strösocker och ingefära, sen smuldegen. Skjuts in i ugnen 200 grader i 25 min. Klart!

Alla ingredienser fanns hemma i skåpen och alla, utom råsockret och ingefäran var ekologiska.

Vårbruk, 4 v efter sådd

Första omskolningen är genomförd. Jag tycker det är himla ypperligt att odla i mjölkkartonger. Det blir lite rörigt i gästrummet de veckor när mjölkkkartongerna samlas men det får det vara värt.

Höjden på mjölkkartongen anpassas efter plantans storlek och hål i botten görs enkelt med en sax. Jag vill ha rotansättning så långt upp på plantan som möjligt, när det gäller tomater.

Apropå rotansättning har sticklingarna rotat sig nu. Krispiga, vita finrötter kommer ut genom dräneringshålen i krukans botten. Lovely!

Flower Power

Valborgshelgen tillbringades till stor del på landet. Vädret har varit helt underbart. Soligt, lite vind och ganska svalt.

På en kvadratmeter av tomten finns ett vildbestånd med viol. Jag travade förbi det på väg mellan trädgårdsförråd och växthus och blev fullständigt knockad av doften! Jag var tvungen att stå där en lång stund och bara blunda och toksniffa. Lite som tjuren Ferdinand.

Bäst som jag stod där kom jag att tänka på violpistol och Tage Danielssons dikt Flower Power. Nu är det visst hans mest kända dikt enligt tillförlitliga internetkällor, så det känns lite som att slå in en öppen dörr att börja citera den här. Men jag gör det ändå!

I blommor finns en vänlig blomsterpraktmakt,
en skaftkraft
som ger rosenknopphopp
åt gullvivelive.
Av blommor blir man blomfrom.

Efter det kommer violpistolen, men jag stannar här. Jag tycker att det är så stor kraft i orden ovan att det räcker. Blomfrom. Ja. Att odla är att ge liv, på ett sätt. Så långt ifrån krig och elände man kan komma. Folk borde odla mer, då skulle världen nog vara en bättre plats.

Tydligen har körsbärsträden i Kungsträdgården slagit ut. Jag bidrar med vår lilla, men ack så rosa blomsterpraktmakt!

Våroffer

Långhelg med kläm-Valborg och röd första maj på en tisdag. Den spenderas bäst på landet. Mycket ska fixas med efter vinterdvalan. Vattenmotorn kopplas in, fruktträd ansas, lekstuga öppnas upp och myrstackar utforskas.

Påskliljan fick se sig slagen efter att stora pärongrenar dråsat ner. Lite svinn får man räkna med.