Rökare, äckligare än andra?

Jag brukar undvika att ta vissa starka ord - vanliga hederliga svordomar slinker tyvärr ur titt som tätt - i min mun. Jag tycker till exempel att ordet "hata" säger mer om personen som använder det än den/det som ska beskrivas. Ett annat ord jag undviker är ordet "äckligt". Det både ser ut, låter och känns otrevligt.

Men.

Jag kommer till stranden, med skrindan fullastad med barn, leksaker, handdukar, badkläder och solskydd på längden och tvären. Glad i hågen och med solsken i blick ska jag slå upp dagens läger. Men snabbt bubblar ilskan och ordet "äckligt" upp inom mig.

Vart jag än vänder mig är fimpar nedstuckna i sanden! Där har de suttit, på sina rökande bakar och med berått mod struntat högaktningsfullt i att andra människor kanske inte är lika förtjusta i äckliga fimpar som de tycks vara. Satt de där och "vad härligt vi har det, sanden är varm och hela Östersjön breder glittrande ut sig framför oss. Kom! Låt oss storröka och sprida vårt gift och äckel till de som kommer efter oss!"

Jag tar min medhavda påse avsedd för skräp - jag är präktig som få - och börjar plocka fimparna. Lite annat skräp åker med av bara farten (det skyller jag inte rökarna för, det är de normalhänsynslösas). Hur ser det ut hemma hos rökare, undrar jag. Ligger fimparna i drivor på vardagsrumsgolvet?

Nä, alla som är rökare sprider kanske inte fimpar. Men en sak är säker det är i alla fall rökare som sprider fimpar. Överallt. Ingen plats är helig.