Visar inlägg med etikett Sockerråttans miljömarinad. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sockerråttans miljömarinad. Visa alla inlägg

onsdag 1 maj 2013

Sista april!

I större delen av mitt liv har jag "firat Valborg" på Valborgsmässoafton. Men i Uppsala, där jag pluggat, heter det "sista april". Mycket viktigt. Mycket festligt! Festligt var det även i år då vi (som vanligt, kan man faktiskt säga nu) styrde kosan mot landsbygden utanför Uppsala och gamla pluggkompisar. Vi var fem familjer som träffades och nuförtiden är barnen fler än de vuxna.

Men, åh! Värdfamiljen. De lever drömmen! Det lilla torpet som varit deras i ganska många år nu är äntligen utbyggt. Två rum och kök på drygt femtio kvadrat har härbärgerat två vuxna och med tiden även två barn. Ytterligare ca hundra kvadrat har, med ekologiska metoder och byggnadsvårdstankar, diskret adderats till det befintliga lilla huset. Förutom bostadshuset finns ett stort växthus byggt av gamla fönster fyndade på Blocket, en jordkällare som anlades i samband med grundläggning av utbyggnaden, en lada och ett gästhus.

Nedan tänkte jag bjuda på några detaljer från vännernas hem. Tänk er en doft av linoljefärg, loppisfyndade möbler (ja, de här två handlade fint begagnat långt innan det blev hippt i Stockholm) och en perfekt balans av personliga prylar överallt. I bokhyllan står "Stefans lilla gröna".


Golvkakel i hallen möter trägolvet i "mellanrummet" som ansluter till resten av huset.

Inbyggda garderober och förvaring i utrymmet under trappan till övervåningen.

Gamla vedspiden i köket har värmt torpet under vintrarna. Nu har jordvärme och slingor i golvet ersatt de stackars el-radiatorerna. Betongplattan framför spisen har hottats upp med golvkakel.

Det enkla är ofta det vackra, ingen vrå är för obetydlig för att inte lyftas fram! Fönstret i hallen.

Jo, frun i huset är ju danskättad. Så här fint bjuds det på verandan!

Lyckostar!


fredag 27 juli 2012

Skodd med omtanke

Idag företogs den årliga utflykten till Englunds skor i Roma (uttalas som det skrivs, inte "råma") på Gotland. En fantastiskt skobutik. Den är helt anspråkslös, inrymd i en eternitbeklädd gammal villa. Bara kvalitetsskor, från golv till tak bokstavligen. Skohyllor exponerar modellerna och runt dessa och längs väggarna står skokartongerna som skyskrapor.

Englund saluför märken som Clarks, Tretorn, Docksta, Converse, Björn Borg, Dr Martens och mycket mycket mer. Men bäst av allt är att här kan man köpa El Naturalista.

Mitt hjärta klappar varmt för El Naturalistas skor eftersom de tillverkas med omtanke om människor och natur. Ekologiskt garvat läder, bra villkor för de som tillverkar skorna och återanvänt gummi i sulan är bara några av de goda egenskaper skorna har. Och den fina, lite tokroliga designen. Förra året köpte jag ett par rätt neutrala skor men i år satsade jag på de här fina!

fredag 20 juli 2012

Eko-reko underverk!

Jag fick tillfälle att shoppa lite magiska under häromdagen. Nöjt kunde jag konstatera att de större kedjor jag besökte hade en hel del fint i ekologisk bomull. Och det är ju bra, för det är säkert många som köper grejerna inte för att denne lite mer miljövänliga, utan helt enkelt för att de är snygga. Ok de är inte i klass med Agent Provocateur, men bra nära ;-)

torsdag 12 juli 2012

Guld, rökelse och myrra.

Ibland blir jag lite carried away, lagom är liksom inte min bästa gren. Yngste sonens favoritförskollärare kommer att vara mammaledig efter sommaren och våra barn ska dessutom byta dagis, så idag var sista gången för oss alla.

Alla i familjen tycker så fantastiskt mycket om henne! Och lille H, han är nog kär på riktigt. Vi flyttade till andra sidan stan för ett par år sedan men behöll dagis, bland annat för att vi tyckte så bra om just denna fröken. Hon är helt otrolig med alla barn och hon ser dem som de individer de är, redan från inskolningsdag 1. Om barnen skruvar upp sig och blir hispiga lugnar hon dem raskt genom att samla alla i en ring och göra lite "yoga". Det finns tusen bra saker till jag skulle kunna skriva, men då skulle alla som läser detta bli gröna av avund och det vill jag inte utsätta någon för.

Vi kände i alla fall att vi ville ge henne en hejdå-present. Något beständigt, användbart och miljövänligt som passar en blivande mor: Tygblöjor! Vad annars? Hon har redan bytt blöjor (tygisar, ja vi har "släpat" fram och tillbaka) på båda våra barn så handgreppet kan hon. Ett öppet sinnelag vet vi också att hon har.

Maken överlät uppgiften åt mig och, ja, det blev några olika... Det var ett tag sedan jag shoppade tygblöjor och jag tycker det är så roligt, ju! Lite blandat från Imse Vimse och, kronan på verket, en Emilitenblöja.

När maken såg traven som skulle bli fint paket log han och frågade milt om jag inte tagit i lite. Absolut inte! Endast det bästa är gott nog åt världens bästa förskollärare! Lite som guld, rökelse och myrra.

torsdag 19 april 2012

Nämen, se där!

Jag är på konferens i dagarna två med jobbet på Villa Aske utanför Bro. I badrummet hittade jag miljömärkt tvål, schampo och balsam. Trevligt!

Jag är på resande fot i arbetet någon gång emellanåt och har sett både det ena och det andra i hotellväg. De flesta har börjat inse att någon slags miljöansvar måste tas. Det är dock första gången jag har sett miljömärkning på just schampo och balsam. I höstas var jag på Högo bruk och där kände jag mig nödgad att skriva i kundenkäten att det vore bra om de slutade köpa in schampo/balsam/body lotion med parabener i, när det finns andra konserveringsmedel som inte är misstänkta för att vara hormonstörande i samma utsträckning. Villa Aske har tydligen hittat en lämplig leverantör.

I övrigt är lokalerna väldigt vackra och maten är otroligt god. Den enda förbättringspotentialen skulle väl vara att tydligare skylta med eventuellt inslag av ekologiska produkter på t ex frukost- och fikabuffén. Nuförtiden är det så lätt att få tag på KRAV-märkt kaffe, te, mjölk, ägg, ost...ja listan kan göras oändlig. Det finns liksom ingen anledning att inte hålla sig med dylikt.

Jag testade schampo och balsam i morse och de fick godkänt. Häpp!


måndag 9 april 2012

En glad lax

En logistikmiss i påskmatsplaneringen gjorde att den gravade laxen blev färdig igår istället för på påskafton. Vi blev mätta ändå på den överdådiga påskbuffén hos svärföräldrarna och ingen större skada var skedd. Desto bättre var det att vi kunde äta gravad lax och dillstuvad potatis till middag ikväll istället.

Här vill jag nu ta tillfället i akt att tala allvar om lax. Odlad lax. Naturskyddsföreningen kom precis med en informationsfilm om hur fodret (fiskmjöl) till "vanliga" odlade laxar framställs. Det är så beklämmande att jag blir både illamående och ledsen. Tack och lov har vi bara köpt KRAV-märkt lax de senaste åren, varmed samvetet ändå är relativt gott på den här fronten. Men ska jag vara helt ärlig slinker det ner en och annan sushi (utan jätteräka, OBS OBS OBS!!) och det är ofta lax på menyn om jag äter lunch "ute". Den är garanterat inte ekologisk... Jag har dock redan gått över till vegetarisk sushi och jag får bli ännu kräsnare vid eventuella uteluncher.

Är då KRAV-odlad lax så himla mycket bättre, undrar skeptikern.

Jaaaaaaa! Det är den. KRAV-lax äter foder baserat på ekologiska vegetabilier där fiskinnehållet kommer från fiskrens. Fodret innehåller inte heller syntetiska färgämnen (om du undrar varför vanlig lax är neonorange, kanske du ska avstå från att stoppa den i munnen...) eller tillsatser. Odlingen sker på ett ekologiskt hållbart sätt och odlingskassen är rymligare än för vanlig lax. Praktverket nedan kommer från den fräscha fiskdisken på Coop Extra vid Medborgarplatsen. Där styckar personalen mer än gärna fram de bästa bitarna på en laxsida ifall man säger att man ska grava själv.

Att grava lax själv är plättlätt (det kräver bara ett uns planering, som med all riktig matlagning): Laxen måste ha varit fryst minst två dygn. 1 dl socker och 0,5 dl salt blandas med 1 msk grovkrossad vitpeppar. Proportionerna varierar mellan olika recept, vi tar lite mer salt och peppar, till exempel. Gnid in laxköttet med blandningen och lägg över ett skapligt lager med grovhackad dill. Lägg slaksida mot ryggsida (tunna mot tjocka sidan) mot varandra med skinnsidorna upp, stoppa i plastpåse, lägg på ett fat och lägg en tyngd ovanpå. In i kylen i två dygn, vänd den fyra-fem ggr. Ta ut, skrapa av dillröran och skiva upp. Klart!

Dillstuvad potatis gör man på fast potatis som får koka klart, svalna något och skäras i bitar. Till stuvningen smälter man 2 msk smör, rör ner 2 msk mjöl, vispa ner 4 dl mjölk och koka upp tills det tjocknar. I med 1 dl hackad dill, salta och peppra. Häll stuvningen över potatisen och vänd runt. Klart!

Påsklämman? Det förstår väl alla! Den symboliserar citronklyftan, som inte kom med för att jag glömde köpa citron när jag handlade. En ny trend inom matlagningsfotografering, kanske. När det dyker upp i Allt om Mat, kom ihåg var ni såg det först!



torsdag 29 mars 2012

Lyx i det lilla

Jag gick i flera år och sneglade på de snygga flaskorna med det schyssta innehållet från Savon de Marseille. Egentligen är det helt onödigt. Tvål som tvål, kan tyckas.

Men nej.

Innehållsförteckningen på billig flytande tvål är ofta alldeles för innehållsrik. Helt omöjligt att veta vad det är för mysko kemikalier. Samma med handkräm. I värsta fall innehåller de paraben. I flaskorna från Savon de Marseille är det bara reko ingredienser. Och det får man betala för, kan tilläggas.

Till slut gjorde jag i alla fall slag i saken, köpte tvål och handkräm och nu är jag så sjukt nöjd varje gång jag ser flaskorna på handfatskanten. Olivolja och lavendel. Av bara farten köpte jag en tvål med verbenadoft till gästtoaletten. De är värda varenda surt förvärvad krona!

tisdag 20 mars 2012

Bäst före betyder inte giftigt efter!

Jag hittade en crème fraîche med bästföre-datum 17 februari (i år) i kylen alldeles nyss. I brist på en skvätt grädde till kvällens småbarnskulinariska middag korv stroganoff tänkte jag att crème fraîche kunde vara bra. Fram med en tesked, provsmaka, godkänna och vips hade en en månad "gammal" mjölkprodukt införlivats i familjens kvällsmat. Det blev smaskens!

Minns det mina vänner, att de mänskliga sinnena är betydligt bättre vägledning än ett datum tryckt på en förpackning när det gäller att bedöma ett livsmedels duglighet. Genom att inte köpa hem mer än vad som går åt, provsmaka "gammal" mat och ta tillvara rester gör man en stor insats för miljön och klimatet. Och för sin egen plånbok.

Provsmakning avklarad.


Kloff kloff!






Datumbeviset.

tisdag 16 juni 2009

Mitt BÄSTA tygblöjetips!

Jag har gått och sugit på den här karamellen ett tag nu. För om man ska ge sitt absolut bästa tygblöjetips, så måste det ju verkligen vara bra. Så där bra så att även den mest tygblöjeskeptiska person skulle säga "Ja, men OK, om det är på det viset då kan jag också tänka mig att testa det här med tygblöjor". Typ.

Det finns ju ett oräkneligt antal olika varianter av tygblöjor, allt för att man ska kunna hitta de sorter som passar bäst för just ens egna barn och ens egen familj. Det är alltså inte den typen av tips jag tänker komma med. Även en tygblöjeskeptiker skulle nog snabbt hitta en blöjsort som känns smidig och bra. Att sätta på tygblöjan är inte heller någon raketforskning precis. Lite övning ger snabbt färdighet, så där finns det inte heller något behov av det enda, bästa, tipset.

Nej, jag tror att det är hanteringen av SMUTSIGA blöjor som en tygblöjeskeptiker ser som det största mentala, och praktiska, hindret. Nu börjar det brännas! Ja, här har vi det! Mitt BÄSTA tygblöjetips alla kategorier:

HÄNG DE SMUTSIGA BLÖJORNA PÅ TORK ISTÄLLET FÖR ATT ANVÄNDA BLÖJHINK

Överallt på forum och i "instruktioner" kan man läsa hur smutsiga blöjor ska stoppas i en hink med lufttätt lock (och sedan ligga och jäsa några dagar) i väntan på tvätt. Det skulle jag aldrig göra! Det måste stinka något oerhört, även om det är ursköljda blöjor som har legat i den där hinken, de sekunder man måste ta av locket och stjälpa in hela härligheten i tvättmaskinen.

Ända sedan vår första dag som tygblöjenoviser (för över ett år sedan) har vi gjort så här:
Kissblöjor: Hängs på tork i badrummet (utan att sköljas). I vårt fall på en gammal duschstång som inte används.
Bajsblöjor: Efter att rispapper med innehåll spolats i toaletten sköljer vi blöjan och gnuggar bort det mesta av färgen. Sen får den också hänga på tork.
Efter ca en dag har blöjan torkat och den läggs i tvättkorgen tillsammans med all vanlig tvätt. En svag doft kan anas ifall man trycker hela fejset i blöjan och tar ett djupt andetag. Men vem gör det?

Två andra tygblöjefamiljer i bekantskapskretsen tillämpar hink-metoden. Den ena frågade oss för över ett halvår sedan ifall våra blöjor fortfarande luktade kiss efter tvätten. Svar: Nej, våra blöjor luktar inte kiss ens INNAN tvätten. Den andra familjen hade vi lånat ut ett par blöjor till, för att hjälpa till med blöjstarten, så att säga. När vi fick tillbaka blöjorna (efter ett antal månader) upptäckte vi att när de blev våta började de stinka något förfärligt! De gick inte att ha i lägenheten överhuvudtaget. Det var då poletten verkligen trillade ner och jag insåg att vår tork-metod är 1000 gånger bättre än stink-, förlåt, hinkmetoden.

Därför är det mitt BÄSTA tygblöjetips! Och det är helt gratis!

tisdag 9 juni 2009

Viva la Diva!

Lite mickel och lite mackel, men det gick förvånandsvärt lätt! Redan första gången. Jag ska inte lämna fler detaljer än så. Den som är nyfiken får testa själv :-)

Jag pratar om min nya kompis Diva. Jag kallar den så, eftersom jag bara inte kan förlika mig med ordet "menskopp". Jag kanske är pryd eller nåt, men det är bara FÖR fult. Märket heter i alla fall Diva Cup, därför kallar jag den min Diva från och med nu.

Den kändes inte heller. Ingenting alls. Jag trodde att det skulle kännas någonting i alla fall och att det var något som man skulle vänja sig vid. Men den var som försvunnen. Fast den gick att få tag på. Och ut kom den. Efter lite mickel och mackel.

Eftersom jag kände mig lite orutinerad och inte ville riskera något spill hade jag säkrat upp med en av mina fantastiskt fina färgglada tygbindor också. Första gången kom det en liten fläck, men jag hade nog misslyckats med att få Divan i exakt rätt position. Men hallå, det var ju FÖRSTA gången. Jag rätade till den och sedan var det inte mer med det!

Me like!

tisdag 2 juni 2009

Gissningstävling

Gissa vad det här är!?



OK, det är en penna. Det var ganka lätt.

Men det som ligger bredvid? Som upptar det mesta av fotot. Påminner om något kanske? Fast färgen är konstig. Och knappar?

Rätt gissat, det är en binda! I tyg. Färgen får man välja själv, och det finns en hel regnbåge att välja från. Wohoo! Det röda tyget är bambuvelour. Därunder finns en uppsugande kärna av bambufleece och som spärrskikt ett lager av filtad ull. Helt i naturmaterial. Efter användning sköljs den i kallt vatten och därefter tvättas i 60 grader och kan torktumlas. Fast mest miljövänligt är förstås hängtorkning.

Ska min son använda tygblöjor, ska väl jag använda tygbindor! OK, nästa fråga, vad är det här?


Ja, det finns inga glamorösa omskrivningar. Den är vad den heter, så att säga. En menskopp! Och då kan du snabbt lista ut ungefär hur den är tänkt att fungera. Den ersätter tamponger genom att samla upp blodet. Då och då tar man ut den, tvättar m lite mild tvål och stoppar tillbaka den igen.

De här söta små sakerna är nyinhandlade, så nu återstår bara att invänta nästa lingonvecka och börja testa. Jag planerar att recensera fortlöpande här på bloggen.

onsdag 1 april 2009

Som karameller!

Aaaah! I Vällingby finns en tjej och syr de mest fantastiska tygblöjor. Jag hittade henne via Tradera. Hon gör dem av noga utvalda tyger, köpta begagnade. Kan inte bli mer miljövänligt. Mer snyggt. Mer eget.

Synd bara att jag redan har ett överflöd av tygblöjor för jag skulle gärna köpa ett par av hennes. Tur nog har hon en blogg också. Så jag kan kika in då och då och se om det dyker upp några nya färgsprakande läckerbitar. Ögongodis.

Kanske skulle sy något själv? Ska nog sticka färdigt de där ullblöjbyxorna först...

tisdag 24 mars 2009

Icke vållande

Om man bor i storstan och aldrig åker bil, men ändå behöver en bil (det är en sk paradox) känns det lite bättre för samvetet om den har etiketten miljöbil (här kommer paradox #2, för generellt sett finns det miljövänligt med en bil). Etanolbil i vårt fall. Eftersom gasbil blev för dyrt.

Men även etanolbilar kan bli påkörda när de står parkerade och få sin backspegel kvaddad. Därför var jag tvungen att gå upp i svninottan och köra vår svarta diamant till verkstaden igår morse. Innan jobbet. Och jag känner mig givetvis jätteduktig!