Insnöade

Äntligen har det snöat rejält! Eftersom jag har världens bästa granne, som skottar till och med min parkering bara sådär, var det inga problem för mig att komma ut med bilen i morse. Men. Resten av stan verkade ha det värre. 

Efter att ha börjat köa redan i första lilla rondellen ut från villaområdet och sedan inte komma mer än fem meter på 20 minuter, gjorde jag en rundpall och körde hem igen. Jag tänkte att vi skulle ta tåget istället men efter ett snabbt överslag insåg jag att vi skulle bli så sena till skola/dagis/jobb att vi lika gärna kunde strunta i det. Jag hade ett möte som jag skulle ha missat. Typiskt! Jag som klätt mig så fin i ny pingvinärmad topp från H&M och halsband från AfroArt

Istället fick barnen leka ute medan jag slog upp datorn och tog mitt möte på distans. Jag satt vid pysselbordet.

Barnen höll ut länge! Skottade, byggde och åkte sopsäck nerför garageuppfarten.

Lätt att langa fram leksaker direkt från garaget:

Jag tog en nypa frisk luft och dagsljus också. Lite sol på den bleka nosen och hålögda uppsynen skulle göra underverk!

Efter lunchen fick jag ihop ytterligare några timmar framför datorn. Man borde snöa in oftare!

Vilken mysig helg!

Helgen inleddes med att jag och barnens pappa sågs på ett café och fikade och planerade kommande barnkalas. Det blir nog ett bra kalas, jag ser fram emot det mycket. Min mamma hämtade barnen från dagis/skola och därmed fick jag loss några minuter till shopping. Jag köpte en fin klänning på H&M. Retromodell. Hos mamma blev det fullskaligt fredagsmys och vi sov över där allihop.

På lördag förmiddag åkte vi allihop hem till oss men på vägen köpte vi TV. Jag har varit mot TV-köp länge, jag tycker att det stjäl så mycket vettig tid från livet. Dessutom är själva TV:n otroligt ful. Men jag kan inte vara bakåtsträvare i allt och hur man använder en TV väljer man ju själv. Jag har marknadsundersökt lite (stavas tråååååkigt) och det verkar krångligare att köpa en TV än ett rymdskepp... Men jag tror att det blev bra till slut. Kanske allt utom storleken. Jag vill nog ha en mindre (32") men nu blev det en 40". Jag har måttat på väggen

Det syns inte riktgt men TV:n känns större än rutorna. Barnen lyckades rota fram mitt gamla Playstation2 i flyttkartongsröran i källaren. Nöjdheten var total!

Den skarpögde kan se min "TV-bänk", dvs ett sängbord och en MDF-platta från garaget.

På eftermiddagen kom nya kärleken och hans barn. Alla barn började direkt leka och en koja byggdes med pysselbordet som stomme. En god middag senare och lite mer utforskande av TV:n och sen mars pannkaka i säng för allihop.

 

Söndagen har hittills innefattat en lugn förmiddag med mera lek i kojan och sedan utomhus. Nu pausar vi lite och laddar för fotbollsträning innan middagen.

Ha det fint!

Bytesdag!

Nu är det dags att åka och hämta de små filurerna som lämnar sådana här spår efter sig i badrummet!

Framför oss har vi en vecka med sedvanlig hemmet-skola-dagis-jobbet-logistik, vilket inkluderar både bilköer och kollektivtrafik. Vi ser fram emot fredagsmys hos mormor och förhoppningsvis lördagkväll med bonussyrror. Söndag = sportdag och sen är det ny omgång med sightseeing i rusningstrafiken.

Jag hoppas på mycket gos ikväll!

Gör någon glad - Django!

Min mamma har köpt några väldigt bra och lite annorlunda böcker till barnen genom åren. En av dessa är "Djangon" av Levi Pinfold, som har både skrivit och illustrerat. I höst har jag läst den för barnen många gånger och de tycker väldigt mycket om den.

Djangon handlar om en romsk pojke och är skriven med inspiration av gitarristen och jazzmusikern Django Reinhardt. Django var rom och på hans tid (liksom idag...) var fördomarna mot romer stora. Det var egentligen otänkbart att han skulle få spela "offentligt" men han var helt enkelt så enastående att fördomarna fick ge vika. 

På jobbet har jag en arbetskamrat med väldigt sofistikerad musiksmak. Det brukar vara mycket prat om soul och funk men även gynnare som just Django Reinhardt. Eftersom min arbetskamrat nu väntar tillökning i familjen kunde jag inte låta bli att köpa boken som en överraskning. Även om det dröjer flera år innan ett barn kan ta till sig av berättelsen ville jag inte riskera att boken tar slut på förlaget eller liknande. Det var dock en chansning, för någon annan kanske redan hade tänkt samma tanke. Själv var jag dessutom väldigt känslig och ville inte ha saker till bebisen innan den var ute men jag hoppades att min kollega skulle se mina goda avsikter.

Min oro var obefogad för min arbetskamrat blev väldigt glad!! Och jag blir glad om jag gör någon annan glad! Win win, liksom. Har du gjort någon glad nyligen?

Django Reinhardts musik finns på Youtube för den som är nyfiken. (Bilden har jag snott från min kollega)

Ljuvliga jullov!

Idag har jag smygstartat på jobbet och därmed är jullovet officiellt slut. Det har verkligen varit ett bra jullov på många sätt, även om situationen med att ha barnen varannan vecka är relativt ny. Det var i alla fall första julen med varannanveckasvals.

Av olika anledningar föll det sig så att dagen då barnen skulle till sin pappa var på själva julafton. Inte alls optimalt. Men min underbara mamma kom till undsättning. Hon ordnade ett jättefint julfirande dagen före julafton istället. Jag behövde bara packa ihop barnens saker och julklappar och åka över till mamma, där komplett julstämning rådde. 

Egentligen passade det väldigt bra och var alls ingen uppoffring. Min morfar vill fira julafton med mormor (på hemmet där hon bor) och sedan med sin granne (som annars sitter ensam). Min yngsta bror har en spansk flickvän och hennes tjocka släkt skulle ha stort kalas på julafton så det blev väldigt lyckat att vi alla sågs den 23:e istället.

Morfar köpte jättefina Hestravantar i skinn till mig i julklapp! Tänk, va, nittiofem år och både klurar ut och går och handlar julklappar till sina barnbarn. Det är få förunnat att ha en sån morfar!

Veckan efter jul ägnades åt att fixa lite i huset, hämta en kökssoffa som jag köpt på loppis, gå på 40-årskalas och fika lite mer hos mamma. Nyårsafton firades på bästa sätt och med barnen åter i huset följde fler jullovsaktiviteter som skridskoåkning, hälsa på vänner och besök på bio och museum.

Ja, vad mer kan man begära av ett jullov?!

Bomärke

Det har blivit dags att inte ta ner skylten utan att sätta upp den! Brevbäraren i vårt område verkar ta lätt på sitt arbete och överlåter en del av postsorteringen till mig. I min brevlåda får jag ofta grannarnas post, både de närmaste och de lite längre bort.

Jag har införskaffat ett "A" till min brevlåda, eftersom närmaste grannen och jag har samma gatunummer, med den enda skillnaden att jag bor på A. (Vi har ganska olika efternamn, så det borde ändå vara en signal till brevbäraren, kan vän av ordning tycka). När jag ändå är i skyltartagen tänkte jag byta ut klisterremsan med efternamn till något mer riktigt. Jag har hittat en fiffig hemsida på nätet, www.skyltmax.se där man kan designa sin egen skylt. De har en massa olika varianter på utseende och material och användningsområde. Man kan till och med göra sin beställning direkt i sin tunn-telefon. Väldigt smidigt! Billigt är det också.

Imorgon ska jag beställa en namnskylt. Jag återkommer när jag har resultatet!

Fruntimmersvecka!!

Min mormor Zara (hennes egen stavning, hon är döpt till Sara. Hon införde "z" långt innan det blev poppis bland allmänheten) har alltid firats med tårta i fruntimmersveckan. Den traditionen plockade min mamma, och numera min man, upp eftersom jag är namne med ett annat fruntimmer: Christina.

I morse på dagen D blev jag uppvaktad med frukost på säng och fina presenter. DET hade jag faktiskt inte väntat mig! Barnen hade ritat fina teckningar 

och i paketet dolde sig en jättefin bok som jag verkligen ville ha. Fast jag visste det knappt själv :-)

Vid tretiden var det så dags för kafferep. Gäster var min morbror, hans fru och hennes äldsta son med flickvän. Med småkakor från Bagarns i Hemse, tårta från Espegards konditori, svärmors jordgubbssaft och hembakt kladdkaka var det inte synd om någon runt bordet.

Frukttårta är min favorit. Jag är inget marsipanfan riktigt.

Att arrangera rosor och lavendel är ett kärt besvär.

Minst sagt dekadent...

Även solen har sina fläckar och även om jag försöker att konsumera ganska lite händer det att jag trillar dit. Häromdagen blev det en handväska som jag har gått och suktat efter i över ett års tid. OK, jag har inte tänkt på den varje dag, men när jag har haft vägarna förbi den har jag klämt och känt och hummat.

Det konstiga är att det kändes som ett impulsköp trots att jag velat ha den så länge. Jag har till och med visat den för maken och diskuterat om det verkligen kunde vara värt. Det som skaver mest är att den inte är framställd med någon tanke på miljön. Visst, det är skinn och inte plast, men skinnet har ju suttit på ett djur som man inte vet hur det har haft det och garvningen är tämligen giftig. Jag försvarar mig (inför mig själv alltså) med att jag kommer att ha den hela livet.

Här är den som "fin-bild"

 Och här är den hemma hos mig!

Joja'tackar, ja!

Well. Härom morgonen fick barnen vara lite delaktiga i sitt frukostskapande (dvs de blev inte påtvingade nyttig havregrynsgröt eller något annat som jag tycker att de ska äta). Reslutatet blev att den ena tog polarkakor med kaviar, kokt ägg och...frukostflingor.

Och den andra satsade på valnötsbröd från Gateau med skivad banan och farmors päronmarmelad.

Ja, de åt upp. Alltihop. På måndag blir det havregrynsgröt igen. De där galningerna vågar man inte släppa lös i köket ;-P

"Snälla Åsa, kan du inte...

...börja blogga igen? Det är så roligt att läsa!"

- Va?! Läser DU min blogg?!!

Frågan kom, från ett oväntat håll, på en AW med gamla dagismammorna. Och inte kan jag väl svika mina fans! Särskilt inte när jag inte ens visste att jag hade några.

Hösten och vintern har varit tung, med alldeles för mycket jobb och för lite vila och familj. Jag ska återkomma till detta i senare inlägg men man kan väl sammanfatta det som att jag har stått och lutat pannan mot den berömda väggen en stund.

Men nu är ljuset här och lite mer ork finns över. En blomma till min namne som tydligen läser min blogg:

Andre kåppen

Förkylt! Med råge. En bra anledning att testa det senaste te-förvärvet från Kränku. Så gott att det kräver en kopp till enligt etiketten.

Innehåll: Svart te, jordgubbsbitar, fläderblom, kanelstång, tagetes, malva, pion. Och "arom". Man skulle kunna önska att ett te kunde bära sin smak utan aromämnen. Vi får heller inte veta mer om dessa än att de är (eller härmar?) kanel, bergamott, fläder, tropiska frukter och jordgubb.

Men idag är jag alltför sjuk för att orka bråka (med mig själv alltså) och blaskar i mig aromämnena med ett snorigt leende. Gott smakar de också. Jag tar en kopp till. Santé!

Gott land

Nu är det sommar på riktigt! Den ovanligt lätt packade V70'n (etanol och ja, det kan diskuteras men det är i alla fall inte fossilt som bensin och diesel eller en svindyr bil som gas och el) rullade av färjan i Visby i eftermiddags.

Sommaren har varit lite svajig, vädermässigt, hittills men nu hoppas vi på sooooooool!

Det var i alla fall vad som mötte oss.

Dagens lunch

En helt vanlig tisdag fast ändå inte. Semestertisdag. Hemresan från landet hottades upp med ett lunchstopp på Taxinge Slott och deras world wide famous kakbuffé. Visst, vi beställde lite "vanlig" lunchmat också men det var lögn att försöka få barnen att äta något annat än det sockriga och gräddiga.

Guld, rökelse och myrra.

Ibland blir jag lite carried away, lagom är liksom inte min bästa gren. Yngste sonens favoritförskollärare kommer att vara mammaledig efter sommaren och våra barn ska dessutom byta dagis, så idag var sista gången för oss alla.

Alla i familjen tycker så fantastiskt mycket om henne! Och lille H, han är nog kär på riktigt. Vi flyttade till andra sidan stan för ett par år sedan men behöll dagis, bland annat för att vi tyckte så bra om just denna fröken. Hon är helt otrolig med alla barn och hon ser dem som de individer de är, redan från inskolningsdag 1. Om barnen skruvar upp sig och blir hispiga lugnar hon dem raskt genom att samla alla i en ring och göra lite "yoga". Det finns tusen bra saker till jag skulle kunna skriva, men då skulle alla som läser detta bli gröna av avund och det vill jag inte utsätta någon för.

Vi kände i alla fall att vi ville ge henne en hejdå-present. Något beständigt, användbart och miljövänligt som passar en blivande mor: Tygblöjor! Vad annars? Hon har redan bytt blöjor (tygisar, ja vi har "släpat" fram och tillbaka) på båda våra barn så handgreppet kan hon. Ett öppet sinnelag vet vi också att hon har.

Maken överlät uppgiften åt mig och, ja, det blev några olika... Det var ett tag sedan jag shoppade tygblöjor och jag tycker det är så roligt, ju! Lite blandat från Imse Vimse och, kronan på verket, en Emilitenblöja.

När maken såg traven som skulle bli fint paket log han och frågade milt om jag inte tagit i lite. Absolut inte! Endast det bästa är gott nog åt världens bästa förskollärare! Lite som guld, rökelse och myrra.

Lilla snigel...

...akta dig, annars tar jag dig!

Yngste sonen har precis börjat kalla vinbergssnäckan (Helix pomatia, för den vetgirige) för "nigel". I över ett års tid har han kallat den för "attadej", lite vilseledd av begreppen i barnvisan.

På landet i helgen regnade det friskt. En hel armé av attadej passade då på att komma fram från buskar och skuggiga platser och erövra gräsmattan för en stund.

Den här snigeln aktade sig ej, för den lyckades jag ta. Med kameran.

Candle light breakfast

Juni har hittills varit tämligen sval och tidvis regnig (en klassisk juni kan tyckas). Igår och idag kulminerade det i riktigt gråtungt väder. Det roliga med gårdagen var att det var mörkare på dagen än på kvällen. Fram emot åtta på kvällen skingrades molnen och världens ljuvligaste kvällssol bröt fram. När klockan var 22:30 var det soligare och ljusare än det varit på hela dagen. Det får man ändå vara tacksam för eftersom det är just de ljusa försommarkvällarna som är så hjärteknipande ljuvliga så här års.

Men, i morse var det dags igen att vakna upp till regnstänk på rutan. Väder som kräver mysbelys redan till frukost.

Våroffer

Långhelg med kläm-Valborg och röd första maj på en tisdag. Den spenderas bäst på landet. Mycket ska fixas med efter vinterdvalan. Vattenmotorn kopplas in, fruktträd ansas, lekstuga öppnas upp och myrstackar utforskas.

Påskliljan fick se sig slagen efter att stora pärongrenar dråsat ner. Lite svinn får man räkna med.

Vintervärld

Halvvägs in i april och vi vaknar upp till en rejäl snöstorm. Äldste sonen utropar förtjust att vi kan åka pulka. Jag var mer inställd på cykelträning men är inte sämre än att jag kan ändra mig. Ställd utan alternativ är det lätt att göra det rätta valet och cyklar göre sig icke besvär en vinterdag som denna.

Jag och barnen gjorde oss i ordning, packade in oss och pulkor i bilen och fick skjuts till andra sidan stan (oh, fortfarande innanför tullarna, ifall någon trodde något annat) hem till några vänner med söner i nästan samma ålder som våra. Där fick vi lunch, lek, fika och...pulkaåkning! I slasket. Ty den decimeter som föll på morgonen började töa redan före lunch. Barnen blev leriga och dyngsura men väldigt glada!

Makens lott blev att städa och storhandla. Han har utekväll med polarna nu så det är inte så synd om honom egentligen...

April, april!

I morse var det min tur att ha sovmorgon. Den överenskommelsen slöts redan igår kväll. Lika bra det, för det är en diskussion man varken vill ha, eller gå förlorande ur, klockan halv sex på morgonen. Dessutom sov yngste sonen ända till halv nio, vilket var en bonus för hela familjen. Maken och äldste sonen hade utnyttjat sin morgon väl genom att baka scones. Med tanke på hur våra helgmorgnar brukar te sig är det lätt att tro att dagens sovmorgon och lyxfrukost var ett aprilskämt men, nej, det var på riktigt!

Min dag i övrigt vigdes åt Det Stora Barnklädessorteringsprojektet. Kläder som växes i och ur, kombinerat med byte av årstid och spridda skurar av ärvda persedlar skapar lätt ett oöverblickbart kaos. Till slut var i alla fall samtligt insorterat i lådor, noggrant uppmärkta, och barnens garderober uppdaterade med senaste aktuell storlek. Det tog nästan hela dagen.

Maken tillbringade dagen med att jaga ut ungarna i parken, montera badrumsskåp, måleripyssla med barnen och baka ännu mer bröd.

Dagen kröntes med den äktenskapliga prövningen att få badrumsskåpet på plats. Det skulle monteras högt upp på väggen, i huvudhöjd (över huvudet på mig, alltså). Jag frågade maken ifall vi skulle prata igenom en strategi innan vi lyfte, men han föreslog att "vi gör väl som vanligt, att jag skäller på dig oavbrutet tills skåpet är på plats". Tur för mig blev det inte så utan proceduren fortlöpte utan missöden. Däremot passade barnen på att, när vi föräldrar stod fångade på gästtoaletten med armarna fjättrade av tyngden från skåpet, vräka ut varenda liten leksakspryttel på golvet i sitt rum. Barnens far lät åskan mullra över dem i ett försök att få dem att städa men det slutade i alla fall med att deras curlingmorsa fick lägga 45 min egentid (ha ha nä jag bara skoja, jag har inte haft egen tid på snart fem år nu) på ännu mer städning den här helgen.

Förra helgen kom mamma och pappa förbi med söndagmiddag och en jättefin narciss. Narcissen var inhandlad på Rosendals trädgård. Den var inte utslagen då men det är den nu. "Femtiotalsgul" (enligt uppgift), dvs ljusgul, på pip och bräm med klassisk påskliljegul kant på pipen. Vi avslutar första april med att njuta av den!

Dagens goda gärning

Äntligen kom jag iväg till återvinningsstationen med den kökkenmödding som tillfälligt lagrats (och kontinuerligt vuxit till) i gränslandet mellan köket och hallen.

Maken hittade lite pantflaskor i städskåpet också. Det blev givetvis biståndsknappen.