Skördetid

Den lite halvdana sommaren har inte varit den bästa för tomaterna. De har inte riktigt vuxit som förväntat och fruktsättningen har varit lite mager.

Å andra sidan har den halvdana sommaren gjort att de överlevt i växthuset helt på egen hand med endast min mors sporadiska förbarmande med vattenslangen. Jag och familjen var ju på Gotland.

De första frukterna är nu skördade och ett gäng fick tjäna som gåbortspresent i lördags. Vännernas äldsta dotter, sex år, utbrast "De är så goda! Det är nästan som om det är socker på dem!" Det är helt sant. Körsbärstomaterna är så söta och goda att de knappt känns som en grönsak.

Vårbruk, 4 v efter sådd

Första omskolningen är genomförd. Jag tycker det är himla ypperligt att odla i mjölkkartonger. Det blir lite rörigt i gästrummet de veckor när mjölkkkartongerna samlas men det får det vara värt.

Höjden på mjölkkartongen anpassas efter plantans storlek och hål i botten görs enkelt med en sax. Jag vill ha rotansättning så långt upp på plantan som möjligt, när det gäller tomater.

Apropå rotansättning har sticklingarna rotat sig nu. Krispiga, vita finrötter kommer ut genom dräneringshålen i krukans botten. Lovely!

Vårbruk, 2 v efter sådd

Nu är alla uppe!

Vårbruket 1 v efter sådd: Uppkomst

Här var det hjärtbladsstadium för nästan hela slanten. Jag räknar till 5 uppkomna av 6 sådda körsbärstomat Mei Wei, 2 av 6 körsbärstomat Gelbe Dattelwein, 4 av 6 tomat Tigrella. Moneymaker, tomat, och Ferenc Tender, paprika, lyser ännu med sin frånvaro.

Fuchsiasticklingarna har börjat sträcka på sig vilket kan indikera rotansättning. Ännu syns inga rötter i botten av krukan, dock.

För mig själv hoppar jag jämfota av förtjusning. Det är nog på våren som min agrara nördighet är som allra mest utpräglad.

Drakägg?

Naturens former är fascinerande och många gånger oefterhärmliga.

Just nu kläcks syrliga löften om goda pajer, desserter, saft och marmelad.

Tittut!

Imorse bar det av till Nyköping och resten av familjen. Jag skulle åka tåg (och ersättningsbuss till Södertälje Syd pga arbeten med Citybanan, allt gick smidigt och välordnat, tack SJ) på morgonen så det blev inte mycket tid till pyssel innan jag for. Men jag var bara tvungen att springa förbi sålådan och kika.

Döm om min förvåning när jag ser att en av körsbärstomaterna, Mei Wei, redan kommit upp! Mindre än tre och ett halvt dygn efter sådd. Makalöst! OK, det krävs ett tränat öga och god fantasi för att se den tunna lilla vita stjälken med hjärtbladen fortfarande dolda i frökapseln. Huvudsaken är att jag ser. Den är i vänstra övre hörnet.

Efterlängtade fröer

I fredags landade en efterlängtad försändelse av fröer i brevlådan. Vanligtvis handlar jag hos Impecta men jag har länge tänkt att jag skulle kolla in Runåbergs fröer eftersom de har ekologiskt frö.

Jag är ju inte med trädgård - än - men har alltid odlat hjälpligt på vårt landställe. Hjälpligt, för att det är svårt att odla på distans. Där finns i alla fall ett växthus, vilket stillar mitt värsta odlingsbegär.

Fröerna är alltså för växthuskultivering. Hela helgen försökte jag få loss en timme för att så dessa guldkorn men det var hela tiden någon annan aktivitet som var viktigare. Ikväll blev det dock äntligen dags att kavla upp ärmarna och begrava nävarna i myllan. Eller åtminstone i den gamla såjordspåsen som släpats hem från landet.

Tomater, paprika och fuchsiasticklingar är nu omhändertagna och placerade i sitt rätta element. Fuchsian är en historia för sig som jag tänker berätta om en annan gång!

Från visthusboden

På vårt landställe har vi fyra äppelträd. Två är gamla och bär nästan ingen frukt. Två är nya och bär nästan ingen frukt. Men de nya tar sig och ger mer och mer för varje år. De nya har jag gjort själv. Ympat en kvist på en grundstam, för tio år sedan. Fört en ojämn kamp mot älgar och rådjur på vintern.

Förra hösten gav de en helt skaplig skörd och med lite hjälp från de gamla träden fick vi ihop tillräckligt med äpplen för att göra mos som räckte ända till i morse!

Vi visste att moset började tryta och för att slippa köpa i affären kollade vi hur det var med svärmors förråd och jo, mycket riktigt, hon hade. Plenty, and more. Igår kom svärfar förbi i ett annat ärende men med sig hade han massa mos. I väntan på att vi skaffar eget hus, och frysbox, är det verkligen en förmån att kunna ta del av svärmors guldgruva.